Felicia

Jag blir så arg. Så jävla helvetets arg att blodet skär som rakblad i hjärtat. Hur kan man säga "nej, ni är inte välkomna" när människor på flykt från krig, misär, fattigdom och förtryck kommer till vårat land. Att göra skillnad på människor. Fan jag tål det inte! Jag ser mycket oacceptabelt men jag ser även mycket medmänsklighet. Något som jag ärligt talat inte trodde att jag skulle få se så mycket av i denna typ av världskris. Det finns fina människor. Människor med både hjärna och hjärta på rätt ställe. 

 

En tankeställare att ta med sig till nattkudden:

Vem det som syr kläderna du köper i affären? Vem tillverkar din telefon? 

Te & vattenmelon framför Det okända som besöker samhället som jag är uppväxt i. Bra sätt att varva ner för denna dag. 

 

Fått plommon av svärmor. Jag har nog bara igår och idag fått i mig en liter så ja vi får se hur min mage tar detta ;) Goda som tusan är dom! 

 

Jag pluggar och Simon lagar bil. Så ser våran söndag ut.

 

Imorgon ryker mina slitna hårtoppat och den markanta utväxten! Tackar gudarna för Cissi. Min privata frisör. Hon är en guldklimp.

 

Klev precis ur solariet. Älskar att sola, alla former. Solarie som utomhus. Och somnar gör jag varje gång. Jag verkligen njuter! Varm om kroppen och det monotona ljudet gör mig alldeles lugn och avslappnad. Vet att det inte är det bästa för hälsan men dom där minuterna i solariet är fan himmelska ;)

 

Äntligen ligger man hemma i soffan mätt och belåten. Pyjamas och tofflor på framför brasan. Skönt. 

 

Vilken bra dag. Blev en storstädning både inomhus och utomhus. Nu är vi redo för höst och vinter, även om jag gärna inte alls vill ha den. Jag skulle aldrig vilja bo på något annat sätt än såhär. Jag är en människa som mår bäst på landet och därför är det av stor vikt att jag kan göra det. Även fast att det kräver lite extra tid ibland. Kvällen avslutades med middag på resturang. Firade mormor och morfars 40-åriga bröllopsdag. Men nu är det dags att sova, börjar klockan 06.00 imorgon. Öppning på fritids ;) 

 

När jag känner mig nere eller bara är rastlös så älskar jag att kolla bilder på katter. Speciellt siameser. Jag kan försvinna in i det i timmar.

 

Har funderat lite på grejen med att konkurrera istället för att samarbeta på en arbetsplats. Varför? Varför denna skenhelighet? Jag kan förstå politiker, fast ändå inte. Dem har samma yrke men spelar i olika lag. Men när det gäller stora akuta frågor så bör det sammabetas. Ja politik är ett rävspel där man ska försöka smutsa ner den andra så mycket som det bara gå för att sedan stå själv som en hjälte eller varför inte den nya trenden, offret. Offerkoftan på så alla tycker synd om lilla mig så jag får massa röster för dom andra är ju sååå dumma mot mig. Men om man ska ta ner det till marknivå då. Jo då handlar det om oss byggarbetare, butiksarbetare, lärare, kontorsarbetare på kommunen och personliga assistenter. Ofta tänker människor att om jag gör detta och sedan framhäver det extremt mycket att det var just jag som gjorde det så kommer jag skina som guld medans mina kollegor står som flugsvampar i skogen. Sedan kommer kollegorna svara mig kort och snacka bakom min rygg medans jag inte fattar ett skvatt och tycka att allt är som vanligt. Men efter ett antal gånger är detta en vana och du ses som den fjäskige som man vill trycka ner. Du som bara ville vara duktig och klättra lite i lön. Men tillbaka lite till ämnet. Konkurrensen på jobbet. Att klaga på andra men aldrig säga något till dem, standard. När kollegor för ett samtal på jobbet så kan det låt ”jag gjorde det, det och det” då den andre svarar ”mhm men jag gjorde faktiskt det, det och det”. Okej vad bra då vet jag! Inte något ”Jag gjorde så, hur gjorde du? Kan vi hjälpas åt att nå det bästa resultatet?”. Jag tror att ett samarbete är det som når längst. Jag tror att det skapar de bästa relationerna, motivationen och bästa resultat. Fan hjälp varandra istället för att bara se brister. Är det någon som glömt något och du ser det, gör det om du kan och om det inte fuckar upp del din dag. Säg inte ”Åh… nu har hen glömt det där. Men jag tänker inte ställa tillbaka skruvdragaren för det var ju inte jag som använde den”. Då är det alltså bättre att sabba istället för att få ett ”Tack så himla mycket för att du gjorde det, du är en sån bra kollega”. Ah jag vet ju vad jag skulle ha gjort.

Har nu käkat min underbart lyxa och glamorösa matlåda. Eller min lata trista matlåda rättare sagt ;) Köttfärssås ur frysen och squashpasta. Orkar man inte laga något så är squashpasta perfekt! Har även hunnit med att planerat min utomhusaktivitet som jag ska hålla i under praktiken. Ska lämna in dokumentet för att få ett godkännande bara. Så har jag till och med hunnit med en liten power walk på 4km. Alltid något.

 

Igår blev det både praktik och jobb. På samma ställe. Har min praktik på samma ställe som jag vikarierar på ibland. Så första delen av dagen var praktik sen gick jag över till en annan avdelning där jag jobbade. Skönt att bara behöva gå en korridor bort ;) Blir ju så himla lite tid över till jobb nu när man studerar, speciellt under praktiken. Så känns bra att iaf få in några timmar. Så när jag slutat kl18 åkte jag hem och gick ut och gick 5km med mamma. Satan vad skönt det är att gå på kvällen!!!

 

Saknar att vara i skolan, i min skola. Vi alla har praktik nu. Men jag saknar föreläsningar, seminarier, tågåkandet, Norrköping och alla mina underbara vänner där. Snart snart snart så är jag tillbaka i mina bekväma och trygga rutiner! 

 

Gillar att se spisen full av ekologiska råvaror. Visste ni att det finns eko melon? Nu vet ni. Squashen och citronchilin är hemodlade. Ah låter som att jag sitter här och tro mig vara Guds bästa barn men nej det är inte avsikten. 

 

Avrundade denna kväll med ett avsnitt av "I'm Cait". En serie med Caitlyn Jenner. Står för allt serien handlar om men hade förväntat mig mer. Mer känslor, öppenhet och fakta. Inte att det skulle vara en sådan redig realitysåpa. 

 

 

 

Är på så konstant lågt humör. Inget känns riktigt hundra. Behöver omge mig av personer som lyfter mig och göra saker som man höjs av. Men ändå väljer jag att krypa in i min trygga vrå hemma och bara känna hur allt är skit. Jag måste ta tag i att göra saker som jag älskar att göra och saker som får mig att skratta. Skärpning Felicia!

 

Nu är det mer än dags att sova för mig. Tidig morgon på praktiken och sedan iväg direkt ut till stallet. Jag och morfar började röja ur stallet. Fan så mycket skit man samlar på sig!!! kommer säker bli 5 kärror till tippen och lite hästutrustning som ska säljas. Höll på hela eftermiddagen och kvällen så jag är totalt slut i kroppen. Det värker som en 90-åring i hälar och rygg. Men fy så skönt det är att rensa ur gammal, onödig och värdelös skit. Rensa mår man bra av, iaf jag. Jag älskar att rensa upp. Det bör man fan även göra med sitt liv lika ofta. Rensa igenom sitt liv och slänga iväg den där skiten som ändå bara är till belastning. Se igenom vilka man behöver i sitt liv och vilka som kan lämna på återvinningen.

 

 

Blev ett biobesök igår. Vi såg filmen "Så ock på jorden". Är man en sån som jag som gillar svensk film så tycker jag att den är värd att se :)

 

Har man dom ballaste strumporna i stan så har man. 

 

Ansiktsmask och en varm dusch. Det behövdes idag. Första dagen på praktiken. Känner mig helt oförberedd och otaggad. Men det är kul att vara där, jag älskar det! Känner att jag valt rätt och människorna där är toppen. Inte minst min handledare. Det är bara så att jag har så svårt att ställa om och jag känner mig helt ofokuserad på hela denna kurs, även om den är jävligt rolig. Ah detta blev ju ingen klokare på. Inte ens jag. Jag avslutar detta här. Återkommer.