Felicia

Är ganska så jättetrött på det mesta.
Det som annars brukar kännas som något
tråkigt och enformigt känns helt plötsligt
som det jag hellst gör. Varför?
För att slippa tänka på allt annat som
annars snurrar i mitt huvud? Ah, jag tror det.
Och allt som förut känts som det jag helst
gjorde har jag knappt någon lust till.
Folk säger "det blir vad man gör det till".
Är det verkligen så? Man styr ju inte allt själv
så nej, allt blir inte vad man gör det till.

Men jag ska inte klaga, vem mår bättre av det? ;)
Idag hänge iaf min lilla Ewe med mig hem.
Och oj vad jag behövde prata med henne.
Hon lyssnar, hon tar till sig och hon förstår.
Hon blir inte arg eller spydig, perfekt!
Jag känner mig så trygg med henne.
Hon känner mig bästa av alla, finns ingen
som känner mig så bra som hon gör.
Men Cissi ligger inte långt efter ;)
Folk tror sig känna mig, och jo det gör dom nog.
Men längst in bland mitt inre har dom inte en aning.
Och mina gammla vänner vet inte mycket
om mina nuvarande problem, dom känner mig inte
längre så bra som dom en gång gjort.

Men Evelina & Cissi är verkligen två små änglar.

Men jag ska sova nu, klockan är bara halv 10 men
jag är av mer eller mindre död.
Skulle någon säga nu "Jaha och vad har du gjort då?"
så skulle jag strypa den sjukt dumma idioten.
Godnatt!